…………kan man lita på? Är inte bara en klassisk låttitel som Mikael Wiehe skrev för ca 40 år sedan och som periodvis åter blir aktuell. Givetvis är detta ett tema som kommer att dyka upp med jämna mellanrum i vår samtid. Egoism, avundsjuka och bitterhet är värdeord som finns under ytan och får ny näring med jämna mellanrum. Med tolerans avses att en människa tillåter en annan människa att ha sina egna värderingar och sin egen livsstil, även om hon inte själv accepterar dem. Med likgiltighet avses däremot att dessa frågor är betydelselösa. Vilkendera hållningen som är viktigast med tanke på social rättvisa och strävan efter det goda livet? Svaret på denna fråga är inte enkel utan förmodligen lika delad som baken. Karl Marx sade att filosoferna bara har förklarat världen, fastän uppgiften är att förändra världen. Hur och med vilka medel skulle filosoferna kunna förändra världen? Det är en uppgift även för dagens filosofer och givetvis även för dagens makthavare och beslutsfattare att finna den rätta vägen. Ett citat av Albert Einstein är alltid på sin plats, även här. "Jag tänker aldrig på framtiden den kommer tids nog."
Status spelar en större roll för vår hälsa än man kunnat förklara men anat tidigare. En aktuell forskningsrapport från ett universitet i Chicago har vid experimentella studier på rhesusapor har nu kunnat förklara detta fenomen. Forskarna kunde se en tydlig skillnad på vilka gener som var aktiva hos apor med en hög ställning i gruppen, helt andra gener var aktiva hos de apor som hade en låg ställning i gruppen. Lågstatusaporna hade mer aktiva immungener. De var med andra ord mer benägna att drabbas av kroniska inflammationer, vilket bidrar till en lång rad sjukdomar, inklusive hjärtinfarkt. Nu är inte människa och apa likhetstecken men detta är ändå en spännande utveckling av genforskning. Det visar att det finns något som kan kallas epigenetik. Som till skillnad från vanlig genetik som är medfödd och förutbestämd, så därför kan epigenetik ändras beroende på vad individen utsätts för.
Överraskande nog, i alla fall för mig, visar en ny studie från Karolinska Institutet att fotbollsspelare löser problem bäst i test. För första gången tror sig forskarna ha den vetenskapliga nyckeln till det som tidigare mystiskt beskrivits som ”speluppfattning” hos framgångsrika fotbollsspelare. Enligt forskarna på KI är speluppfattning inte något mystiskt och obegripligt. Hur bra en elitfotbollsspelare kommer att bli kan vara möjligt att förutse med ett psykologiskt test. De menar att det snarare handlar om förmågan att vara kreativ i stunden och hela tiden se nya lösningar på problem, snabbt ändra taktik och revidera tidigare beteenden som inte fungerar. Detta kallas för exekutiva funktioner. ”Våra hjärnor har specifika system som jobbar med information just på ett sådant sätt, och inom kognitionsvetenskapen finns det vedertagna metoder för att mäta hur välfungerande en persons exekutiva funktioner är”, säger Predrag Petrovic vid institutionen för klinisk neurovetenskap. Studien omfattar 57 fotbollsspelare från allsvenskan och division 1, både från dam- och herrserierna. Forskarna kunde då se att fotbollsspelare i båda grupperna var rejält mycket bättre i exekutiva test än normalbefolkningen. Men de kunde också se att spelarna i allsvenskan fick mycket bättre resultat i dessa test än spelarna i division 1.
Nästa steg i studien var att jämföra testresultaten med hur bra fotbollsspelarna var i verkligheten ute på planen. Resultaten visade att de klart fanns ett samband mellan hur bra resultat spelarna hade i det exekutiva testet och hur många poäng de gjorde på fotbollsplanen. ”Man skulle kunna tänka sig att kognitiva test av det här slaget i framtiden blir ett verktyg för att ta fram nya, framgångsrika fotbollsspelare. Huruvida man också kan träna upp de exekutiva funktionerna på ett sådant sätt att det syns på fotbollsplanen är något som vi måste studera ytterligare. Men troligen finns här både en nedärvd komponent och en träningsbar del”, säger Torbjörn Vestberg, psykolog och studiens försteförfattare. Jag personligen anser att detta citat av Robert Lynd är en bra sammanfattning i alla fall delvis av fotbollsforskningen. "Det finns ingenting där fåglar skiljer sig mer från människan än i förmågan att bygga och ändå lämna landskapet orört."
Betydligt minde överraskande är rapporten som berättar att ett cancerbesked ökar risken för självmord och hjärtinfarkt. De personer som diagnostiseras med cancer löper en kraftigt ökad risk för självmord och död i hjärtkärlsjukdom direkt efter att de fått sjukdomsbeskedet. Det hade varit en sensation om det visat sig vara något annat!
En ny brittisk studie visar att grönt te kan dölja testosteron i dopningskontroller. Den varma drycken kan, enligt forskarna, minska utslaget av det manliga hormonet upp till 30 procent. Drycken ska fungera bäst när personen från början har höga värden av testosteron. ”Idrottare kommer inte att vänta på de kliniska prövningarna. Jag slår vad om att det redan i dag finns massor av idrottare som dricker massor av grönt te”, säger Charles Yesalis, dopningsexpert på Pennsylvania State University till CTV News. Enligt studien kan stora mängder grönt te göra att kroppens enzymer inte arbetar som vanligt. Det leder till att ett test av urinen kan visa lägre utslag än kroppens faktiska testosteronhalt.”Det är intressant att något så vanligt som te kan ha en betydande inverkan. Men innan vi kan säga om det är dopning måste testerna bli bättre”, säger Oliver Rabin, vetenskaplig chef för World Anti-Dopning Agency till CTV News.
Det råder delade meningar även om resultatet i denna testudie. Sveriges OS-läkare Bo Berglund har hört talas om forskningen.”Jag ställer mig tveksam till det. Vad grönt te egentligen är, är ett vitt begrepp”, säger han till Sportbladet.”Personligen skulle jag inte vilja dricka nio koppar te före ett race. En idrottsman som tror att han kan dricka grönt te för att komma undan ett dopningstest är mycket dum”, säger Andrew Kicman till CTV News. Kicman som är chef för forskning och utveckling vid Drug Control Centre, tror inte alls på resultaten.
För Albert Einstein var det hela tiden klart att den teoretiska fysiken är bara en av många vägar till skapande av en världsbild och att fysiken ”måste nöja sig med att beskriva våra allra enklaste erfarenheter av naturfenomenen, för människosinnet förmår inte rekonstruera alla de mest komplicerade företeelserna med det krav på detaljerad noggrannhet och konsekvens som den teoretiska fysiken ställer”. En stor del av de humanistiska vetenskaperna och samhällsvetenskaperna tycks ha tillägnat sig en filosofi som vi kallar ”postmodernism”: en intellektuell strömning som definieras av ett mer eller mindre öppet övergivande av upplysningens rationella tradition, av teoretiska konstruktioner utan samband med empiriska test och av en sådan intellektuell och kulturell relativism som ser vetenskapen bara som ”berättarkonst”, som en ”myt” eller som en social konstruktion bland många.
Veckans krönika kan sammanfattas med ett ordspråk som slutord. "Sanningen är en sällsynt rätt. Kommer den på bordet kan ingen smälta den."
P.P